ÅRGÅNG 5 — HÖSTEN 2005
  HEM NYHETER ARTIKLAR CC:S BETYGSKALA REDAKTIONEN

k.o.r.t.  &  g.o.t.t.


B.I.O.A.K.T.U.E.L.L.A  F.I.L.M.E.R
F.I.L.M.E.R  P.Å  D.V.D  & v.h.s
foto: stockholms filmfestival 2004

Gruvlig hämnd på oförrätter

dead man's shoes

Betyg:

Richard (Paddy Considine) och hans bror Anthony (Toby Kebbell) återvänder till sin barndomsort för att ta en gruvlig hämnd på dem som förgrep sig på och förnedrade Anthony för flera år sedan. Plågoandarna blir varse hämnden på ett otäckt vis, och samtidigt avslöjas i återblickar varför hämndbegäret är så stort.

Allt är mycket spännande upplagt, med tillbakablickar i form av minnen om vad som hände den där gången för länge sedan. Man förstår Richards önskan att eliminera plågoandarna samtidigt som man förskräcks av deras gärningar och Richards grymhet. Mycket fina skådespelarprestationer överlag - rollfigurerna känns som verkliga människor.

-----------------------------------------

foto: folkets bio

En kortfilm med stort hjärta

jag älskar livet

Betyg:

Man behöver inte göra en lång film för att skildra den kärleksfulla inställning som en ung pojke kan ha till livet. Att det räcker med ungefär 13 minuter bevisas i filmen ”Jag älskar livet” som just nu visas på Zita som en ”Kort och gratis”-film.

11-årige Clint Östlund har sjukdomen ADHD vilket innebär att han är hyperaktiv. Han pratar fort, rör sig fort och vill mycket, hela tiden med sin kärleksfulla varma attityd, och hela tiden medveten om att han är hyperaktiv och att det är en sjukdom. Han kan berätta om sin tillvaro med distans samt ventilera sina tankar. Och det gör gott att lyssna på hans mogna ord samt glädjas åt hans ”fifteen minutes of fame”.

Ett litet filmprojekt med stort hjärta som man tackar för.




 

 

Besök Café Crèmes Filmblogg för det senaste om film! Just nu skriver vi om filmer som kommer att ha biopremiär senare under hösten och vintern. http://kaffefilm.blogspot.com/

storm
Alice Thorburn

”Storm” är en film med en välpolerad och snitsig yta, ett snabbt tempo och snygga bilder.

ryktet går
Pia Rosborg

Låt er inte luras av den någorlunda originella premiss som "Ryktet går" bygger på - den fuskas nämligen bort så snart som den presenterats.

crossing the bridge
Nicole B Wallenrodhe

Filmen inleds med visdomsord av Konfucius: Vill du förstå ett folk eller en kultur, förstå deras musik, och avslutas med Madonnas: Music makes the people come together.

varannan vecka
Nazneen Ayaz

"Varannan vecka" är det här en rolig och träffsäker relationskomedi som bör ha chans att locka en stor publik.

mitt hjärtas förlorade slag
Linda Nilsson

Audiards film belyser hur svårt det kan vara att försöka leva sitt liv samtidigt som man tvingas ta ett så stort ansvar för en förälder.

the fog
Linda Nilsson

Trots den uppskruvade sinnestämningen som ”The Fog” väckt hos undertecknad var filmen som bortblåst några timmar senare.

nattens väktare
Inger Carlsson

”Nattens väktare” blev en succé i Ryssland och skulle kunna slå även här: fantasy, mystik och legender ligger ju rätt i tiden.

stolthet och fördom
Nazneen Ayaz

"Stolthet och fördom" fascinerar inte på samma sätt som vare sig boken eller teveserien. Det som saknas är spänningen mellan Elizabeth Bennet och Mr Darcy.

you and me and everyone we know
Nicole B Wallenrodhe

Julys film kan öppna upp för intressanta diskussioner om vår samtid genom de karaktärer och situationer som skildras.

en geishas memoarer
Nicole B Wallenrodhe

“En geishas memoarer” är inte minst en vacker skildring av en geishas öde laddad med poetisk mystik.

berättelsen om narnia
Pia Rosborg

Som matinéäventyr för barn på jullov eller vuxna som behöver en tillfällig fantasivärld kan ”Berättelsen om Narnia” definitivt rekommenderas.

match point
Alice Thorburn

Allens filmer är ofta dialogbaserade och det är den här också, men trots det lyckas han med ”Match Point” göra något helt nytt.

mustaschen
Alice Thorburn

”Mustaschen” är en elegant film och det är frestande att kalla den typiskt fransk, vilket i det här fallet bara är en komplimang.

buss till italien
Linda Nilsson

Det som framför allt gör ”Buss till Italien” så bra är de vackert tecknade människoporträtten.

king kong
Henriette Cederlöf

Det som känns nytt och fräscht är däremot att Ann får vara en person och inte bara en ”dam i nöd”.

barnet
Alice Thorburn

Ii någon mån är "Barnet" en sorgesång över ett liv som inte går att leva när man blir vuxen: sorglösheten och ansvarsfriheten existerar inte längre.

välkommen till familjen
Pia Rosborg

Filmen innehåller en tokroligt varm familj, gott om snubbelkomik, en scen där skådespelarna försöker verka som att de är fulla, massor av romantik och snö som faller.

down in the valley
Alice Thorburn

”Down in the Valley” är ett drama som mörknar alltmer mot thriller. Filmen är snyggt fotograferad och trots wide screen-formatet finns en intimitet i berättandet.

just like heaven
Linda Nilsson

”Just like Heaven” är en må bra-film, det ska inte stickas under stolen med. Filmen har vissa förutsägbara partier och en och annan orealistisk karaktär.

SIGRID OCH ISAAC
Linda Nilsson

Som informationskälla är filmen underbar. Den belyser dock mest förhållandet ur Sigrid Hjerténs ögon eftersom det är hennes brev som inleder majoriteten av dialogerna.

ARGA MÄN UTAN BEN
Linda Nilsson

Vilka känslofyrverkerier! Jag kände mig som en nyöppnad champagneflaska hela filmen igenom.

a history of violence
Lydia Duprat

Som åskådare tjänar man på att vara på sin vakt med ”A History of Violence”. David Cronenberg är inte ute efter att göra det ombonat för oss.

tim burtons corpse bride
Linda Nilsson

Även om man inte tillhör den skara människor som favoriserar den gotiska filmstilen är det bara att erkänna: detta en alldeles fantastiskt vacker film.

besatt
Pia Rosborg

”Besatt” är en spännande film som uppmuntrar till viss eftertanke samt en trevligt gammaldags thriller som passar en mörk och kall vinterkväll.

en dag i livet
Nicole B Wallenrodhe

Det verkar som om Hallström vill förmedla essentiella budskap om liv och död och mening genom att berätta en uttröskad historia.

instängd
Lydia Duprat

”Instängd” är en av de otäckaste filmer jag sett, så mycket så att jag, fylld av obehag, var frestad att lämna biografen under föreställningen.

proof
Nicole B Wallenrodhe

Filmer om snillen har vi sett förr, men i “Proof” har geniet skiftats från mannen till kvinnan.

serenity
Pia Rosborg

Så värst originell är heller inte ”Serenity”. Grundpremissen är intill beblandelse lik en uppsjö andra filmer i samma genre.

made in yugoslavia
Nicole B Wallenrodhe

Det som gör den här filmen unik är att den tar upp den emotiva far-och-sonkonflikten i samband med de konflikter som uppstår med att vara utländsk och serb i Sverige.

domino
Nazneen Ayaz

”Domino” har snabb och rolig dialog, ett grymt soundtrack och lyckas därför bli till mycket mer än en dussinaction.

harry potter och den flammande bägaren
Magnus Hjelmare

Den här filmen känns mer som en ”vanlig” film om ungdomar med magiska krafter än som en ”magisk” film som utspelas på en skola för trollkarlar och häxor.

the constant gardener
Henriette Cederlöf

”The Constant Gardener” är en alltigenom välgjord och välspelad film, som tar upp frågor vi måste konfrontera, även om vi helst skulle slippa.

elizabethtown
Pia Rosborg

”Elizabethtown” är för kaotisk, för lång, och vill för gärna att vi ska må bra av den. Men den är svår att tycka illa om.

om sara
Nicole B Wallenrodhe

Sara skulle inte behöva berätta att hon saknar sin pappa, vi kan förstå det. Hon behöver heller inte meddela att hon vill ha en familj, för vi förstår det också..

ninas resa
Nicole B Wallenrodhe

Ninas berättelse hedrar varje judisk flicka som växte upp under 1900-talets nazistiska skräcksamhälle.

the 40 year-old virgin
Henriette Cederlöf

Hur kom det sig att någon valde att satsa på just detta? Det kan inte ha sett bra ut ens på pappret. Jag förstår det bara inte.

doom
Nazneen Ayaz

”Doom” är en utpräglad machorulle, med endast en kvinnlig roll, som antagligen ska fungera som ett jämställdhetsalibi.

den utvalde
Lydia Duprat

Ett gäng 12-åringar skulle ha kunnat åstadkomma något betydligt mer otäckt och underhållande lagom till Halloween, om de blott fått låna en filmkamera.

den bästa av mödrar
Alice Thorburn

Det märks att ”Den bästa av mödrar” är en noggrant genomarbetad film som alla inblandade lagt ner mycket möda och omsorg på. Sådant lönar sig.

legenden om zorro
Lydia Duprat

”Legenden om Zorro” försöker övertyga publiken om att den är en komedi, men publiken blir inte övertygad.

molly och morfar
Nicole B Wallenrodhe

Att kalla filmen barnfilm vore för snävt. ”Barntillåten” passar bättre då detta är en film som talar lika mycket, kanske till och med mer, till vuxna.

störst av allt
Alice Thorburn

Efter att ha sett Lars-Lennart Forsbergs nya film ”Störst av allt” är det snarare trötthet jag känner. Trötthet som beror på fantasilöshet och standardlösningar rakt igenom.

en smutsig affär
Alice Thorburn

”En smutsig affär” är en fin film, med ett lugnt tempo och en lätt vemodig underton, en udda medelålders kärlekshistoria i centrum och flera väldigt roliga scener.

flightplan
Henriette Cederlöf

Jodie Foster upprepar delvis sin roll från ”Panic Room” – den kämpande mamman som inte räds vare sig att ta till våld, eller att ta tekniken till sin hjälp.

det levande slottet [två recensioner]
Inger Carlsson

"Ett sånt här slott ser man inte varje dag."
Lovisa Lundh-Duprat
"En ren njutning att se."

broken flowers
Lydia Duprat

När filmen är som bäst är den spirituell, fylld av referenser och lågmält komisk. När den är som sämt är den lite seg och en aning förmäten.

harrys döttrar
Jon Asp

Tematiskt sett är "Harrys döttrar" ett stort steg i rätt riktning för Hobert. Förlusten av ett barn är ett tacksamt ämne.

or
Nazneen Ayaz

Historien är ett slags israelisk ”Lilja 4-ever” men har inte alls samma slagkraft. Trots det otäcka temat och handlingens allt mer nattsvarta vändning känner jag mig inte berörd.

dolt hot
Jon Asp

Till sin hjälp har Haneke två av Frankrikes stora skådespelare, men han använder dem som ingen annan.

bröderna grimm
Nicole B Wallenrodhe

Allt är inspelat i studio vilket skapar en plastig, falsk miljö. ”Bröderna Grimm” är en respektlös hantering av ett respektingivande namn.

moolaadé
Alice Thorburn

När det gäller ”Moolaadé” känns budskapet mer angeläget än själva filmen. Det hela framstår stundtals som filmiskt råmaterial mer än färdig film.

loranga, masarin & dartanjang
Nicole B Wallenrodhe

Jag gillade inte detta. Men vid filmens slut frågar en pappa sitt barn om filmen var bra. ”Aaaaa, den va jättebra!”.

paradise now
Alice Thorburn

Det gåtfulla i människornas vanlighet är förtjänsten med ”Paradise now”. Just det som gör att man förstår att det skulle kunna vara vem som helst.

en förtrollad romans
Nicole B Wallenrodhe

"En förtrollad romans" l åter verklighet och fiktion smälta samman då karaktärer från serievärlden stiger in i filmvärlden och tvärtom.

pistvakt
Nicole B Wallenrodhe

Scenografin är enkel och sparsamt upplyst som på en teaterscen medan bilderna i bakgrunden visar snötäckta berg och sagolika landskap.

inside deep throat
Henriette Cederlöf

Bailey och Barbato har valt vinklingen att rätten att producera och konsumera porr framför allt är en fråga om yttrandefrihet.

mean creek
Alice Thorburn

Långfilmsdebuterande Estes har med små medel åstadkommit ett njutbart, stämningsfyllt och hela tiden vagt oroande mästerverk.

percy, buffalo bill och jag
Henriette Cederlöf

Dagens elvaåringar känner väl knappast till begreppet blodsbröder, och de har garanterat andra hjältar än Buffalo Bill.

four brothers
Nicole B Wallenrodhe

Handlingen känns något annorlunda, men formen typisk. Det är högljudd filmmusik, mycket pistolskott, snabba biljakter etcetera etcetera.

doxa
Jon Asp

Om nu filmen lider av ett omöjligt manus bör också tillstås att gestaltningen inte är ett dugg bättre. Till och med skådespelarna misslyckas leverera.

stealth - det osynliga hotet
Pia Rosborg

Det styltiga sättet folk pratar på är dock inget i jämförelse med de makabert trista fördomar som radas upp filmen igenom.

führerns elit
Alice Thorburn

”Führerns elit” är en tät och intensiv skildring av vanliga pojkars inordning i leden. Att offra sig för kollektivet, att vara stark och skoningslös är de största dygderna som finns.

kim novak badade aldrig i genesarets sjö
Lydia Duprat

"Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö" är en vacker film, drömsk och knivskarp på samma gång.

millions
Lydia Duprat

Danny Boyles "Millions" är trots sin anspråksfullhet en fantasifull feel good-film som säkerligen kommer att gå hem hos publiken.

manderlay
Henriette Cederlöf

På ett märkligt sätt undgår "Manderlay" att förolämpa åskådarens intelligens trots att resonemangen ofta känns väl didaktiska och händelseutvecklingen bitvis rätt förutsägbar.

kalle och chokladfabriken
Henriette Cederlöf

”Kalle och chokladfabriken” bygger på Roald Dahls barnboksklassiker med samma namn. Även boken har något obehagligt över sig. Tim Burton skulle kunna sägas vara det självklara valet för att överföra historien till film. Hans vision är fullständigt kongenial med Dahls vad känslan anbelangar.

en junisöndag kvart över tolv
Nicole B Wallenrodhe

Med en enkel scenografi, raka linjer och ljusblå kala väggar samt den lakoniska dialogen blir den finska enkelheten (kalla det minimalism) lika fullkomligt framställd i Kari Paljakkas film.

cinderella man
Lydia Duprat

Jag har hitintills haft mycket svårt för Paul Giamatti, men efter hans prestation i "Cinderella Man" har jag fått ta mina fördomar under omprövning.

crash [två recensioner!]
Lydia Duprat & Inger Carlsson/Jon Asp

"En intensiv och stark film."
Lydia och Inger

"Under filmens tio sista finstämda minuter klipps det frekvent mellan försonande och pånyttfödda själar." Jon

järn 3:an
Henriette Cederlöf

Det är alltid uppfriskande att se en film där man inte vet från första rutan hur den ska sluta, och där man lämnas med en hel del funderingar efter att den tagit slut.

sophie scholl - de sista dagarna
Lydia Duprat

Marc Rothemunds film handlar i korthet om något så sällsamt som då godheten lyckas nå fram till ondskan och tränga igenom dess pansar av självrättfärdighet och blind arrogans.

being julia
Alice Thorburn

Annette Bening är självlysande och utagerande i rollen som Julia, magnifik i sin personifiering av den Stora Skådespelerskan. Men trots det är det här inget renodlat divaporträtt.

zozo
Alice Thorburn

”Zozo” bekräftar det många redan anat, att Josef Fares gör film på sitt eget sätt och att hans sätt är något av det bästa svensk film har att erbjuda just nu.

jag och min syster
Alice Thorburn

Huppert och Frot är fantastiska i sina roller, och filmen är otroligt gripande. Flera av scenerna är enastående och dialogen träffsäker och precis.

RECENSIONER
TECKNARENS KONTRAKT >> nytt!
INSIDE I'M DANCING >> nytt!
BARBIE >> nytt!
IMAGINARY HEROES >>
LAYER CAKE >>
THE FRIEDMANS >>
CRACKING THE DA VINCI CODE >>
A HOME AT THE END OF THE WORLD >>
MICKYBO AND ME >>
THE BROWN BUNNY >>
THE WOODSMAN >>
WE DON'T LIVE HERE ANYMORE >>
FAMILJEN ÄR VÄRRE >>
THE LIFE AND... OF PETER SELLERS >>
WIMBLEDON >>
HAJAR SOM HAJAR >>
OPEN WATER >>
THE TERMINAL >>
BAMBI >>
ANCHORMAN >>
ANACONDAS: HUNT FOR THE BLOOD...>>
PRIVATE >>
SABRINA >>
INTERMISSION: COLM MEANY >>
KONSPIRATION 58 & KOMETEN >>
PETER PAN OCH JASON ISAACS >>
DE TIO BUDORDEN >>
SPARTACUS >>
UPTOWN GIRLS >>
KÄRLEKENS SPRÅK >>
CAROLINA >>
BREAKFAST AT TIFFANY'S >>
RÖSTER FRÅN ANDRA SIDAN >>
UTRIKESKORRESPONDENTEN >>
SONEN >>
UNITED STATES OF LELAND >>
BROTTSPLATS ITALIEN >>
DEN TREDJE MANNEN >>
DIVA >>
BLIND HORIZON >>
FLUGORNAS HERRE >>
RAN >>

Miko Lazic. Självporträtt.

Debutant med respekt för konflikter

INTERVJU
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Vi träffas en regnig onsdag på Söder, långfilmsdebutanten Miko Lazic (”Made In Yugoslavia”) och jag. Vi sätter oss på ett fik och börjar prata. Jag har förberett ett papper med frågor som jag tänkt att diskussionen ska kretsa kring, men Lazic är pratglad med åsikterna nära till hands, så frågepappret känns slutligen lika onödigt som en påse sand i öknen. Han pratar gärna om annat än film också. Asylpolitik, myndigheters attityd till barn och psykisk tortyr som är lika plågsam som fysisk tortyr, är några ämnen han nämner med en sammanfattande åsikt: ”Det här systemet dödar människor.”

Lazic berättar att han länge hållit på med film, ända sedan han var skolpojke och filmade hemmagjorda karatefilmer. Vägen fram till långfilmsdebuten har sträckt sig över olika utbildningar: en påbörjad teknisk, en ekonomisk och sedan filmarutbildning både på Stockholms Filmskola och DI (Dramatiska Institutet). I hans portfölj finns både kortfilmer, novellfilmer och dokumentärfilmer. Han har även gjort musikvideos, bland annat till hiphoplåten ”Shoot the Racist” av Infinite Mass som visades i samband med filmen ”Sökarna” 1993. Förutom detta är han även aktiv som fotograf.

Länge har Lazic velat göra en film om något som han känner i grunden och har förståelse för.

- På DI, Dramatiska Institutet, hade vi många uppgifter som gick ut på att regissera påhittade manus, säger Miko Lazic. Men vid ett tillfälle fick vi regissera en självupplevd historia. Det var då jag förstod att en personlig, självupplevd berättelse blir mycket bättre än en fiktiv.

Så filmen är självbiografisk…
- Delvis, särskilt i handlingens tillbakablickar, säger Lazic. Mycket av dialogen är hämtat från mitt eget liv men i filmen har jag satt in dem i ett annat sammanhang: utanför familjens garage i en krissituation.

”Made In Yugoslavia” är en tragikomisk skildring av en serbisk familj bosatt i Sverige. (Själv är Lazic född och uppvuxen i Stockholm men ursprunget är serbiskt från Bosnien.) När filmen börjar har pappan i familjen bestämt sig för att begå självmord i garaget, för i hemlandet har inbördeskriget precis brutit ut. Huvudkaraktären är familjens son, Mihajlo, som tillsammans med övriga familjemedlemmar försöker reda upp situationen. Det är en familjekonflikt i all ära som filmen skildrar. Och Lazic betonar att han värdesätter konfliktsituationer. Han menar att det ger respekt att vara i opposition då man tar sin plats och hittar sig själv i stället för att sälla sig till de bleka konformisternas skara.

I filmen finns en scen där unge Mihajlo tvingas byta klass då han säger emot en oresonlig lärare. Jag får veta att den sekvensen är hämtad ur Mikos liv. I grundskolan argumenterade han ofta mot ”de högre”. En gång fick han armen vriden ur led av en lärare vilket resulterade i att han själv fick byta klass. Men dessa erfarenheter har gjort honom stark och självsäker. ”Made In Yugoslavia” har fått både bra och dåliga recensioner.

- Jag är van vid att få kritik och att folk snackar skit bakom ryggen på mig. Det är så i den här branschen, man hackar på varandra. I dag litar jag inte på någon.

Ändå förvånas han över att filmen fått så bra recensioner som den gjort, bland annat av DN och SvD. Han sitter gärna framför datorn och läser igenom det folk skriver om honom. Kritik tycker han är viktigt.

- Man kan gärna såga en film bara man gör det på rätt sätt, säger Lazic. Men man får inte göra som Filmkrönikan: de kommer snart att döda biofilmen med deras sätt att kritisera den, menar Lazic.

I min recension av ”Made In Yugoslavia” kritiserar jag bland annat filmens snabba tempo. Miko Lazic förstår vad jag menar. Han har fått den kommentaren av andra också, men håller fast vid att formatet och innehållet som användes också krävdes. Enligt honom är filmens tempo inte det huvudsakliga, det viktiga är att filmen har värme. Tempo är dessutom något som kan uppfattas på olika sätt. När han exempelvis visade ”Made In Yugoslavia” för några serber fanns klagomål på att till och med den skulle vara för långsam!

Vårt samtal fortsätter sedan vi lämnat fiket för den regniga gatan. Han fäller upp ett svart paraply och sträcker upp det så att det ger skydd för två.

Har du några nya filmplaner på gång?
- Ja, men det är för tidigt att berätta om det nu. En film måste ta tid att göra. Jag förstår mig inte på filmskapare som kommer med en ny film varje år. Vad hinner man göra och uppleva under ett år? Sådana filmer kan bara vara beställningsjobb.

Själv söker han efter ett auteurskap. Han betonar att filmen är en konst och kritiserar den rådande attityden till regissörer som han tycker undervärderar regissörens konstnärlighet.

- Man bjuder ofta in koreografer, målare eller teaterfolk för att experimentera med filmmediet. Men sällan är det tvärtom, att regissörer bjuds in för att bidra med sin konstnärlighet i andra fält.

Det är en intressant synpunkt, och ett förhållande som inte slagit mig tidigare.