Till Café Crème Film!
                                         ÅRGÅNG 5 — HÖSTEN 2005
  HEM NYHETER ARTIKLAR CC:S BETYGSKALA REDAKTIONEN
Bild: svensk filmindustri

Om galenskap och genialitet

proof

LYSSNA PÅ ETT LJUDKLIPP FRÅN FILMEN >>



Betyg:

FILMENS WEBBPLATS >>

Gränsen mellan genialitet och galenskap är väldigt tunn har jag fått höra. Man måste antingen vara lite galen för att kunna utvecklas till ett geni eller så kanske man blir galen av att vara ett geni. För sanningen därute, sanningen om världen, verkligheten och oförmågan att nå denna sanning driver så småningom till galenskap.

Titeln på denna film av John Madden syftar på bevis för matematiska sanningar. Gwyneth Paltrow gestaltar Catherine som är dotter till den store matematikern Robert (spelad av Antony Hopkins). Robert lyckades redan vid ung ålder att bidra med resultat till matematikens historia, men drevs så småningom till ett milt vansinne och fick hållas hemma för vård. Det var Catherine som ägnade hela sin tid åt att vårda honom under de sista åren han levde. När filmen börjar är han redan död, men existerar kvar som en spöklik figur i hennes inbillningar och minnen. Nu rynkar Catherine pannan, med hopsjunkna axlar bekymrad över om hon kanske ärvt mer än sin fallenhet för matematik av pappan. Håller hon kanske också på att bli galen?

Det är intressant med de ämnen som filmen tar upp. Om hur man förhåller sig till varandra när man tvivlar på den andres förstånd och sinnesro etcetera. Personer som intresserar sig för matematik bryr sig mindre om Catherines galenskap än hennes geni medan de andra som inte förstår något om matematik endast oroar sig för hennes psykiska tillstånd. Hon själv blir kluven och osäker. Robert lämnade kvar över ett hundratal anteckningsböcker som han skrev i under sin hemmavarande tid. Och nu gäller det att ta ställning till värdet av dessa, om huruvida det bara är galet nonsens eller faktiskt innehåller bevis för matematiska sanningar.

Filmer om snillen har vi sett förr (minns bland annat “Good Will Hunting” och “A Beautiful Mind”), men i “Proof” har geniet skiftats från mannen till kvinnan. Matematiska termer som primtal, bevis, lösningar och problem diskuteras visserligen i filmen men på en sådan nivå att publiken ska kunna hänga med. Ämnet matematik hamnar till slut i bakgrunden då det blir mer fokus på relationer och känslor vilket ibland tippar över till emotionella klyschor.

”Proof” har tidigare varit uppsatt som kritikerrosad teaterpjäs med manus av David Auburn. Det var när Jeff Sharp, från produktionsbolaget Hart Sharp Entertainment, såg pjäsen som han insåg möjligheten att göra film av den. För mig blir upplevelsen dock tvärtom. När jag ser filmen tänker jag på hur härligt det skulle vara att få se dessa karaktärer direkt på scen. Det är intressanta karaktärer som skildras här och både Paltrow och Hopkins är lysande skådespelare i detta drama. Men det uppstår ändå ingen upphöjande känsla när man ser det. Det är någon form av närvaro som saknas och jag undrar om den möjligtvis blev kvar på teaterscenen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är ej tillåten utan tillstånd.